Tankar

Jag har mina tankar att efter detta kanske börja prata med dem såom har samma svårigheter som mig själv. Jag vill att anadra ska förstå att live inte är förstört pga det dem har. Okej så här är det jag har mina 2 diagnoser och jag orkar inte bry mig längre om det. Jag växer inombords och har insett att vad fan äre för fel me det? Ingent, det är bara 2 namn på svårigheter jag har. Oj är det så farligt att veta om dem och få hjälp av medicin för att få det lite lättare? :O Det tycker inte jag iaf.
Mina diagnoser är iaf ADHD och Aspergers syndrom. Dem båda står för olika saker.

ADHD

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, som betyder ungefär uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem. Det är ett vanligt funktionshinder som drabbar cirka fem procent av alla barn och oftast finns kvar i vuxen ålder. Diagnosen är vanligare bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor, men mörkertalet bland tjejer är förmodligen stort.

ADHD är egentligen ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. ADD är ADHD utan hyperaktivitet med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem. DAMP är ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder). DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland perceptionsproblem.

Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionshinder såsom Tourettes, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivproblem.



Symtom

ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av problem varierar från person till person.

Kärnsymtom på ADHD:

Uppmärksamhetsproblem
Kan visa sig genom till exempel koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömskhet och lättstördhet. Många blir lätt uttråkade och har svårt att slutföra saker som de inte är väldigt intresserade av.

• Impulsivitet
Kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, dålig förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. Hos en del leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet.

• Överaktivitet
Handlar egentligen om svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning. Överaktiviteten hos barn är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem.

En del personer med ADHD har bara ett av kärnsymtomen medan andra har flera. Personer med DAMP (ADHD+DCD) har dessutom problem med motorikkontroll och ibland perception. Hos personer med ADD saknas överaktiviteten helt. De har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt.

 

Diagnostisering

En diagnos är en förutsättning för att få hjälp och stöd, men för att undvika att normaltillstånd diagnostiseras som funktionshinder är diagnoskriterierna för ADHD mycket stränga.

För att avgöra om en person har ADHD görs en noggrann utredning av psykolog, läkare och om det gäller ett barn även en pedagog. Ibland medverkar även andra yrkesgrupper, såsom logopeder, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Utredningen består av medicinsk undersökning, olika tester samt intervjuer med personen som utreds och anhöriga.  Om det gäller ett barn intervjuas även förskole- eller skolpersonal. Diagnostiseringen av vuxna kräver att man bedömer både den aktuella situationen och symtom under uppväxten.

Det främsta syftet med utredningen och diagnostiseringen är att skapa förståelse för personens förutsättningar och på så sätt lägga grunden för ett lämpligt bemötande från omgivningen.

 

 

Leva med ADHD

Personer med ADHD behöver en välstrukturerad vardag. Krav, förväntningar och miljö behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning. 

Psykosociala insatser och medicinering brukar minska problemen ordentligt. Psykosociala insatser kan vara anhörigutbildningar, anpassning av skol- eller arbetsmiljön och annan hjälp med vardagen. Medicinerna som används är små doser av centralstimulerande medel. Det har dämpande effekt på kärnsymtomen och få biverkningar.   

Omgivningen spelar en avgörande roll för hur allvarligt funktionshindret blir. En förstående omgivning underlättar vardagen för de drabbade och ökar chanserna till förbättring.






Aspergers syndrom


Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder. Orsakerna är biologiska och till stor del genetiska.

De problem som personer med Asperger har rör ofta relationer till andra människor. Socialt umgänge är för många en påfrestande ansträngning som kräver stor anpassning. Andra typiska drag är specialintressen, annorlunda språkhantering och svårigheter med snabba förändringar.

Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier. 

Men Asperger innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med Asperger vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.



Det kan dröja innan det märks att en person har Asperger och symtomen varierar från individ till individ. Typiska egenskaper hos personer med Asperger är:

• Svårigheter i kontakten med andra människor
• Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
• Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
• Bristande motorik
• Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
• Säregna eller ovanliga sinnesintryck
 

 

En aspergerutredning görs på en psykiatrisk mottagning och består i huvudsak av två delar. Genom samtal tar läkaren reda på hur personen fungerat från barndomen och framåt för att se om den har de svårigheter som är typiska för Asperger. Sen görs en neuropsykiatrisk undersökning med olika tester för att kartlägga intellektuell förmåga, omvärldsuppfattning, problemlösningsförmåga, med mera.

Kriterier för aspergerdiagnos:
A. Nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt:
• Påtagligt bristande förmåga att använda varierade ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen
• Oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
• Brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)
• Brist på social eller emotionell ömsesidighet

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter, vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
• Omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa eller begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
• Rigid fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
• Stereotypa och upprepade motoriska manér (vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
• Enträgen fascination inför delar av saker

C. Störningen orsakar nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

 

 

Asperger kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna brukar däremot må ganska bra eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver.

Vissa, men långt ifrån alla, mår bättre av medicinering. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar, Ritalin mot onaturlig trötthet och olika antidepressiva preparat.

Omgivningens betydelse
En förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med Asperger ska må bra. Det finns tre nyckelord som det är bra för omgivningen att tänka på:

• Kunskap
Alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göra för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur Aspergerpersoner tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut.

• Anpassning
Anpassa kravnivån för att undvika stress. Se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat.

• Respekt
Visa individen respekt. Ingen är ett handikapp utan först och främst en individ med en egen unik personlighet.






Här var det så farliga diagnoser? Nej, inte för att jag har hela diagnoserna men en del av dem. Jag bryr mig inte om vad folk tycker om det längre. Det är något man föds med. Vad ska man göra åt det? Jo arbeta med problemen det är den ända lösningen man kan hitta! Helt seriöst, dem som tycker att jag eller andra som kan ha dessa diagnoser är ADHD-barn och handikapade. Jo ni är barnsliga som man bara kan bli. Väx upp för fan! Acceptera alla för den är inte vad den har för diagnoser.




Kommentarer
Postat av: Linnéa

håller med det där om att man ska acceptera, alla är vi olika och det är nog en fördel. Det är lika dant med alla diagnoser, alla kan man inte bota, men det går att hantera dom.

2009-11-09 @ 20:02:59
URL: http://lostsoulz.blogg.se/
Postat av: Jenni

Hej, jag har ADHD men är 18 och går i trean och fick reda på detta för två år sedan, alla idioter dämmer och jag har inga riktiga kompisar utan alla drar, har min kille men de är nog svårt för honom, fick reda på att jag har asbergers nu och vet inte hur jag skall hantera allt men de får gå, när jag läste detta blev jag glad så tack för att du gjorde min dag:)

2010-11-20 @ 18:50:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0